Påbo Kapell
Påbo Kapell i september 2017.
Det används tydigen inte längre. Anslagstavlan utanför är tom.
Påbo Kapell ligger inte långt från Röshult sydost om Ulricehamn. Geografisk position är
N57° 42.872' E13° 31.114'
skrivet av Stefan Fägerhall.
Jag tog min motorcykel och gjorde en "nostalgiresa" i trakten där jag växte upp. Numera bor jag sedan många år i Stockholm.

Jag bodde i Marbäck från 1958 och cirka 10 år framåt. Därefter flyttade vi till Gällstad, där jag bodde till dess jag som 19- åring flyttade till Göteborg för att börja på Chalmers. Från 1967 gick jag i skola i Ulrichamn, först realskola i Stenbocksskolan (klass 6 till 9 heter det idag) och sedan på naturvetenskaplig linje på Tingsholmsgymnasiet.
Gällstad - Rånnaväg - Marbäck - Ulricehamn, där körde jag mycket moped då jag blev 15. Det var kul att köra runt på MC, det var lite extra känsla.
Märkligt bara att området var så litet jämfört med vad jag tyckte då jag växte upp.

På vägen kom jag förbi Påbo Kapell. Som prästbarn var jag tvungen att gå till kyrkan varje söndag. Det var många gånger jag var med då pappa predikade i Påbo kapell, därför stannade jag till och tog några fotografier. Gräsmattan är klippt och det ser ganska propert ut men ändå lite sorgligt.

Följande text är skriven av William Fägerhall, komminister i Marbäck under 1960-talet, kyrkoherde i Gällstad o senare prost i Kinds kontrakt under 1970-1980 talet:
PÅBO KAPELL

Varje kyrka har sin tillkomsthistoria. I många fall kommer vi inte alls åt den därför att den ligger så långt tillbaka i historien att inga anteckningar finns att tillgå. Många gånger är det så att ingen tänkte på att det kunde vara av intresse för eftervärlden att veta något om hur det gick till när kyrkan byggdes. Det kanske inte heller fanns någon som kunde eller vågade ta på sig uppgiften att göra några anteckningar som skulle kunna nagelfaras av eftervärlden.
När det gäller Påbo kapell är det ganska sent tillkommet och om hur det kom till finns det en hel del anteckningar och protokoll att tillgå.

Påbo kapell kom till i en tid då det ännu fanns folk på alla gårdarna i bygden och ingen kunde tänka sig att det skulle kunna vara på annat sätt. Det var också så att de flesta av dem som bodde på gårdarna tämligen regelbundet deltog i de gudstjänster som hölls i församlingskyrkan i Gällstad. Men vägen dit var lång och vägarna i dåligt skick. Sättet att ta sig fram var antingen att åka hästskjuts eller gå. Andra fortskaffningsmedel var i början på 1900-talet ganska sällsynta.
Detta gjorde nog att tanken föddes att man skulle kunna uppföra ett kapell i Påbo. Vem som till att börja med kom på denna tanke finns det inga anteckningar om, men en som i varje fall stödde tanken var dåvarande kyrkoherden i Gällstad Victor Johnsson ( kyrkoherde i Gällstad 1917 - 1937).Som den eldsjäl han var fick han människor att intressera sig för saken och förberedelserna kom igång så småningom. Stiftets biskop vid den tiden, Edvard Rodhe, stödde vid flera tillfällen meningen att delar av församlingar, som låg avsides från moderkyrkan skulle få egen präst eller eller åtminstone en egen gudstjänstlokal.

Från tillgängliga protokoll kan inhämtas en del intressanta uppgifter om tillkomsten av kapellet och anskaffande av inventarier till detta.
Det började år 1918. Då bildades Påbo kapellförening och det tillsattes ett arbetsutskott med uppgift att arbeta för att få till stånd ett kapell i Påbo. Till ledamöter i arbetsutskottet valdes Frits karlsson, Röshult, F.O. Gustavsson, Påbo, J. Johansson , Övre Lid, J.E. Gustavsson, Tormestorp, kh Viktor Johnsson och komminister O.F.J. Örvall.
Viktor Johnsson valdes till ordförande och O. F. J. Örvall till vice ordf.

Till att börja med beslutades att låta trycka 4000 insamlingskort för att sändas till alla pastorsämbeten i riket med med anhållan om kollekter till kapellbygget. En del insamlingskort sändes till församlingsborna med anhållan om bidrag till det planerade arbetet.
Det gjordes också listor för anteckning av ständiga medlemmar i kapellförsamlingen.

År 1919 beslutades att Frits Karlsson och F O Gustafsson skulle åka till Målsryd och Södra Ving och bese de kapell, som där nyligen blivit uppförda. De skulle också försöka utverka att få låna de ritningar som där använts. Det fick de också, men de kom aldrig till användning..

Nu fanns ingen tveksamhet längre. Kapell skulle byggas. Kollekter och insamlingar av olika slag hade inbringat 14.901 kr – en ansenlig summa efter den tidens penningvärde.

Frågan om var kapellet skulle placeras tog det en hel del tid att få ett svar på . Här gick meningarna isär och många sammankomster krävdes innan den frågan var löst. Det fanns tre olika ställen att välja på. Till slut stannade man för den plats där kapellet nu ligger. Tomtmarken hade skänkts av Ture Berglund, Påbo. Denna plats ansågs ligga bäst till på grund av närheten till skolan.
Senare inköptes ett markområde beläget intill vägen vid kapellet för att användas som parkeringsplats och stallplatser för två hästar. Marken köptes av Frans Edberg för 800 kr.

Beslut hade fattats att kapellet skulle uppföras av timmer, boiseras invändigt och reveteras utvändigt. Taket skulle vara av spån med tegel på.

Några ur byggnadskommittén fick i uppdrag att gå runt till skogsägarna i Bredared, Ängabo, Rånnaväg och Boarp för att be om gratistimmer till kapellbyggnaden. Hur mycket virke som erhölls på detta sätt framgår inte av några anteckningar.
Under tiden förberedelserna för kapellbygget pågick hade man fått ett erbjudande från en byggmästare i Ulricehamn vid namn Johansson, ”att mot ett ringa arvode uppgöra en ritning och en kostnadsberäkning till kapellet.”
Johansson presenterade senare två något olika ritningsförslag, men inget av dem kom att följas.
Den som fick göra det slutliga ritningsförslaget och även fick i uppdrag att uppföra kapellet var Karl Andersson, Ängabo. I samband med ritningsförslaget hade också framlagts kostnadsförslag belöpande sig på 18.000 kronor. Det blev också entreprenadsumman.

Det dröjde något innan arbetet kom igång. År 1920 fattades beslut att uppskjuta bygget tills tillgångarna blivit bättre. Samma år valdes till ordförande i byggnadskommittén Albin Erling , (komminister i Dalstorp) i stället för Viktor Johnsson, som var tjänstledig för att verka som missionär.

Förberedelserna för kapellbygget pågick och arbetet kom i gång senare delen av år 1920. Då hade vissa åtgärder vidtagits för dra ner kostnaderna. Bland annat frångick man beslutet att kapellet skulle utvändigt reveteras.

Kapellet var färdigbyggt sommaren 1921. Det insynades den 1 augusti. Som kontrollanter för byggnationen hade fungerat A.J. Rosen, Övre Lid och J.E. Gustafsson, Tormestorp.

Altartavlan är målad av konstnären Vilhelm Sjölander, Marbäck. Den föreställer Kristi korsfästelse och har inskriften: Detta har jag gjort för dig – Vad har du gjort för mig.
Den är skänkt av godsägare Wessberg, Bystad.

Medan byggandet pågick hade man anskaffat en del inventarier som var nödvändiga för att kapellet skulle kunna fungera som gudstjänstlokal
En orgel hade genom kyrkoherdens försorg inköpts i Göteborg till ett pris av 795 kronor. En kristusbild att placeras på altaret hade inköpts för 140 kr. Antependium och altarduk har köpts för 365 kr och ett predikstolskläde för 75 kr.

Kyrkklocka fick man vänta på en tid. Det dröjde ända till l923, men då kom den på plats sedan tornet hade förstärkts. Tornet var nämligen från början inte kraftigt nog för att klara de påfrestningar en kyrkklocka i rörelse utsatte det för. Klockan skänktes av Gällstads kyrkliga syförening . På klockan finns följande inskrift: ”Tillverkad av K G Bergholz, Stockholm. Skänkt av Gällstads församling l923.” Vidare: ” I allt vad genom honom skett, har Gud sin kärlek oss berett. Dess fröjde sig all kristenhet Och prise Gud i evighet. Ära vare Gud.” Svensk psalm 62:7 1819 års psalmbok.

Samma år fick kapellet sina nattvardskärl , som inköptes för medel insamlade inom Påbo, Röshult, Ängabo med flera ställen.

År 1927 byggdes sakristian . Kapellet målades invändigt och försågs med dekorationsmålningar utförda av konstnären John Hedéus, Borås. Samma år, 1927, anhölls hos Kungl Maj:t om att kapellet skulle få invigas för officiellt gudstjänstbruk.

År 1928 torsdagen den 23 juni invigdes kapellet för officiellt gudstjänstbruk av hovpredikanten C E D Block. Stiftets biskop Edvard Rodhe var förhindrad att närvara och detsamma gällde kontraktsprosten. Kontraktets präster var inbjudna att närvara. Det var också de som vuxit upp i församlingen och många andra. Också personer som på ett eller annat sätt hade haft med tillkomsten av kapellet att göra var inbjuda till invigningshögtidligheten.
Orgeln
Den första orgeln inköptes år 1927
År 1933 erbjöd sig orgelbyggare H Lindegren, Göteborg, att bygga den i kapellet för 3.900 kr.
Erbjudandet antogs och orgeln byggdes.
Nuvarande orgel byggdes 1956 av orgelbyggare Josef Johansson, Tostared. Den har 7 stämmor. Priset var 16.750 kr.

Dopfunten
Inköpt från Libraria i Stockholm l952. Den inköptes för medel skänkta av ungdomssyföreningen i Påbo.
Inventarier m.m.
2019-03-20
SLUT